Utskriven efter 3 år på förlossningen.

De va en lååång förlossning de.

3 år har jag varit inskriven på förlossningen i Borås.

Dom har inte kunnat skriva ut mig, eftersom dom inte haft några uppgifter på Jonas o Miranda.

Hur vet jag det?

Efter en halvbesvärlig fredag, och en helbesvärlig lördag, med mensvärk, tyngdkänsla och obehag, så ringde jag för konsultation, och blev beordad att komma in direkt.

Kl var 22 när vi lämnade barnen hos mina föräldrar.

Glömde säga hejdå och godnatt ordentligt.

Åkte.

Några sammandragningar på vägen, men inget oroväckandes.

Bara mensvärken, hugg i cervix, och obehagskänsla.

Väl inne fick jag vänta en stund och sen in på förlossningsrum 5.

De fanns inga lediga undersökningsrum så de blev direkt in på förlossningen.

Så nu har vi tjuvläst pärmen ;-)

En CTG-kurva togs i drygt en halvtimma.

Grodan tyckte INTE om elektroden (dosan) som registrerade eventuella värkar.

Stundtals en riktigt lugn puls på 110, för att oftast ligga runt 140, och för att ta rejäla skutt upp till 200 :-o

Men kurvan såg fin ut och allt kändes bra.

För att kunna skriva in kurvan i datorn var hon tvungen att skriva in mig.

Men de gick inte.

De visade sej att jag fortfarande var inskriven efter förlossningen med Jonas o Miranda.

Dom fick uppgifterna som behövdes.

(Datum, Kön, Vikt, Längd och hur dom föddes.)

Sen inskrivning, urinprov, och träffa läkare.

Hon var ganska så otrevlig, tills hon fick veta att tvillingarna kom i v 24+4, inte 34+4!
Hon gjorde VUL, och tappen var 3 cm.

Om den va en cm kortare nu, vet jag inte om de beror på att de va en annan som mätte, eller om den faktiskt krympt en cm.

Hon sa iaf att den var full-längd och inte förlossningsredo!

Sen passade hon på att ta ett vanligt ultraljud oxå.

Och tanten säger "en tjej kanske", bara sådär!

Tänk om vi inte hade velat veta va de "kanske" kunde vara?

Men nu är vi ju iofs nyfikna, men de stillar ju inte nyfikenheten, av ett kanske?

När vi frågade om hon kunde se, så knöt grodan ihop benen och vägrade fläka ut sej.

Så vi får avvakta och se!

Allt såg iaf bra ut.

Och vi åkte hem.

Kl va strax efter midnatt när vi åkte och Jonas hade ropat på mamma hela tiden nästan.

Dom hade försökt förklara lite för honom, men han ville ändå till mamma.

Miranda hade somnat skönt!

Men vi åkte dit och hämtade dom.

Möttes av kommentaren "har du ingen bebis i magen längre, mamma".

Drygt 3.5 timmar efter vi lämnat honom hos mormor, så är vi knappast där om jag inte hade haft en bebis i magen. :-D

Hela natten har varit ganska besvärlig, men de funkar.

De kanske ska va så här när man gått så långt.

Jag har ju mer eller mindre gått över tiden ;-)

(Iaf enligt mina erfarenheter!)

Men va sägs om lite fotouppdateringar?

Tjusiga jag med CTG.
Så här nära förlossning har jag aldrig varit på foto.
(Fick ju inte med kamera sist!)

Till barnens stora förtjustning så stannade
glassbilen på vår uppfart i fredags.
Jag hade fortfarande "jag går inte ut i dessa slappar-kläder"
på mig så jag smög mig ut,
varav en ganska dålig bild, men bättre än ingen!

Senaste magbilden.
Tagen förra fredagen i v 30+5.

FULE-foto!
Redo för skaldjursbuffé på vår romantiska övernattning
på Gothia Towers förra helgen!

De var allt för denna gång!
Over & Out!

Angela