24 mars 2009

Ångesten kommer krypandes.

Igår kväll kändes de så jobbigt.
Kissa var 10:e minut, orolig i sinnet och bara allmänt ur balans.
La mig i badkaret för att försöka varva ner.
Mina ben var ganska så svullna och magen var stenhård.
Barnen kommer och plaskar vatten på mig, och jag ballar ur totalt.
Kände verkligen inte igen mig själv!
Jag grät, jag skrek på Martin, och var verkligen ur balans.
Allt lugnade sej när Martin kom.
Barnen satt i hans knä på en stol på toaletten och vi pratade lite.
Så skönt!
Lugn o ro en stund.

Upp, lägga sej i soffan och varva ner.
Såg på tv med barnen och sen gick dom o la sej.
Satte på mig mina stödstrumpor och de va som om någon
bytte mina ben och satte på ett par betydligt lättare!
Dom vägde ju helt plötsligt inget!

(Att göra: köpa fler stödstrumpor i nylonmodell!!!)

Det är bara att inse.
Jag stressar upp mig.
Vissa dagar känns de jättelugnt!
Allt känns bra.
Å så kommer ett obehag mellan benen, och då är de kört.

Kan kanske förklaras med att de idag bara är 1 vecka kvar
tills jag är på den dagen då förlossningen satte igång, med Jonas o Miranda.
24+2.
En vecka kvar.
Om en vecka har jag tid till läkaren för kontroll.

Pratade med barnmorskan.
Då kände jag mig jättelugn.
Berättade iofs bara om kisseriet, sammandragningarna och obehaget.
Nu ska jag hålla mig till 11 (de va ju 30 minuter sen jag kissade nu :-o)
innan jag får kissa igen! :-o
Hur ska de gå?
Är redan dö-kissenödig.
Ska kolla om de är urinvägsinfektion.
De bränner inte så mycke när jag kissar, bränner nästan inte alls.
Men en brännande känsla nästan hela tiden, fast på ett konstigt sätt!

Imorrn har jag en gekås-resa planerad med Sarah.
Jag behöver den känner jag.
En eftermiddag med bästa vännen, strosandes på Gekås.
Kan väl ändå inte va så mycke bättre?
Ser verkligen fram emot den, och hoppas att allt lugnar sej.
Jag har förberett mig på en shopping med mycke pauser! Helt klart!

Svärmor, extra Svärfar Falle (Farfar Lennart) är på semester denna veckan
med Svägerskan o hennes familj. Och hennes sambos föräldrar.
Dom har nog förbannat mysigt!
Dom har våran phil&Ted. Hoppas den klarar flyget.
Ner gick bra iaf!
Dom är på grand canaria eller nåt sånt.

Förresten..... i fredags när jag va på skatteverket så fick jag mitt utdrag
inför skattedeklarationen!
14 papp in på mitt konto, om allt stämmer. TACK!
Kollade Martins igår... och stämmer de är de ju LYSANDE!
Då har vi lite pengar till att göra köket!!
Vore superbra!

Idag ska Miranda på EEG.
Vi ska åka 11:30.
Barnen är lediga, så vi ska till mina föräldrar nu tror jag!
Äta frukost och vila!

Förresten... lekrummet är nästan färdigmålat.
Bara lite vitt som ska bakom elementet, kladda på lite på snickerierna
och sen ska det möbleras!
Inser att de blev lite dyrare än vi tänk... så vi får se om vi tänker
om eller kör på våra idéer!

Nä, nu ska barnen få på sej sina kläder så vi kan åka!

Over & Out!
/A

4 kommentarer:

Västgötskan sa...

Förstår att du tycker det är jobbigt, med tanke på hur tidigt de kom förra gången.
Vet du/dom VARFÖR de föddes i V.25?

Men det kommer säkert gå bra denna gången! Skönt att du har extra kontroller och extra stöd av BM.

(Nu kom jag ihåg att du var gravid) ;-) :-D

Amathea sa...

Nepp. Ingen aning alls om varför dom kom så tidigt som dom gjorde. OCh de i sej är ju en anledning som gör de jobbigare nu.
Då finns de ju inget konkret att leta efter.
Så de enda skillnaden är att vi mäter livmodertappen var 3:e vecka.

Hua mig. Är DÖ-kissenödig. "Bara" lite mer än en timme kvar!!

Ina sa...

Säger som ovanför, förstår helt o hållet varöfr du mår som du gör. Skönt att Martin som kan lugna ner ens stress. Hoppas allt går bra på EEG, ska göra det på Philip snart oxå.
Så få vi hoppas att du får en trevlig dag på Gekås. *vink*

Anonym sa...

Tycker inte alls att det är konstigt att du känner som du gör! Tycker du ska berätta hur du känner för din BM. Kanske kan vara skönt att prata av sig lite med någon som är kunnig :)

Ska bli såå mysigt att åka iväg idag! Känner mig som ett litet barn, igår pirrade det i hela kroppen när jag kom på att det ju snart var dags för vårt stora äventyr ;).

Med massor med vila och raster såklart! Hmm...kom på nu att det kan ligga ett par oandvända stödstrumpor i min garderob, som jag köpte när jag var gravid med någon av pojkarna. Ska kolla, isf tar jag med dom till dig! Hörs och ses sen! Kram kram