Han vill vara min, helt frivilligt!

Så otroligt.
De har gått mer än 4 år sen vi gifte oss.
4 år, med gemensamt efternamn.

Mitt ändrades redan innan (lång historia kort; Ett gammalt släktnamn på min farmors sida).
Martins ändrades i samband med vigseln.
Den 4:e september 2004.
ÄN idag står det "Delas med Martin Svenberg" i telefonböcker,
eniro, hitta.se osv.
KORKAT!
Vi har gång på gång påpekat, men icke då....
Ingen ändring sker.

"Jag är ingen Svenberg, jag är Martin TABOR, förbövelen!".
Helt friviilligt vill han vara min.... men icke då.
Han är registrerad i folkbokföringen som Martin Tabor.

Martin Tabor excisterar idag, i Börta.
Har en mobiltelefon, men förövrigt så excisterar han inte i några telefonsammanhang.
Han har ingen hemtelefon.
Däremot, hans tidigare "gestalt", Martin Svenberg,
är högaktuell så fort en ny telefonkatalog ges ut.
Han har både mobiltelefon (som förövrigt har samma nummer som Herr Tabor), och en hemtelefon som delas med Angela Tabor.
Han bor dock inte i Börta, som sin "framtida" fru, utan han bor kvar i radhuset på Näckrosgatan.
Knepigt?
Jajjemen!

KASS!

Men utöver det, så har dom samma födelsedag, utseende o allt sånt där.
Det är samma man, uppifrån och ner.
Konstigt.
Han tycks aldrig få bort sin "Svenbergs-stämpel" ;-)
Tur att den inte är allt för farlig :-p

Nu lämnar vi det ämnet....


Mina känslor är knepiga.
Jag känner inte igen mig själv.
Jag brukar vara känslosam.
Som gravid brukar man ju vara ännu värre.
Men nu är jag mer avstängd när de väl gäller...

Min farbror dog i lördags.
I Cancer.
Han har småbarn.
Fick veta i somras, efter att sökt vård pga halsont,
att han hade cancer.
Så sent som för någon vecka sen, skulle han få behandling
och kunna leva upp till 10 år mer.
Men i lördags flyttades han till "sista anhalten".

Hans barn var hos honom när han somnade in.
Hans ena bror, som han inte haft någon kontakt med, var på väg.
En tår föll från kinden, och sen var de slut.

Jag har tidigare inte känt nåt egentligen.
Va trist, typ.
Men så igår berättade mamma hur han hade gått bort.
Vilka som var där, osv.
Då föll några tårar.

Idag när jag åkte hem från stan kom "tears in heaven" på radion.
På en kanal där dom bara spelar rock, och framförallt lite äldre hårdrock!
Tears in heaven!
Hela sången tänkte jag bara på honom, på hans familj.
Och va mer? Jo, på min blogg.
På min blogg!?!?
Kände att jag behövde skriva om det.

Den 6:e är de begravningsakt, och två veckor därpå är det urnsättning.
Han får ligga på samma ställe som sin bror, KarlErik aka Bullen.
Den farbror jag knappt träffat, som kom på mitt bröllop, förgyllde min sommar, och som sen, knall o fall gick o dog.
Detta är min pappas 3:e bror som dör, sedan början/mitten av 80-talet.
Min stackars farmor har förlorat 4 av sina pojkar/grabbar/män.
Farfar och tre söner, sedan början av 80talet.
Hon tar det hårt...
Inte så konstigt.

De senaste 4-5 åren har jag förlorat 4 anhöriga.
Nu får de bannimej räcka ett tag!

/Angela